Nymodernism

Förra posten, som jag naturligtvis ska följa upp med fler Garvarn-inlägg, ledde till en del skoj. Jag förutsåg med mekanisk precision vilket rabalder som skulle följa på Vetenskap och Folkbildnings forum (eftersom man är för fega för att kommentera något här). Fram mot kvällen började det dock stilla sig, varför jag skaffade mig ett nytt användarkonto och lade mer bränsle på elden. Och Jeeeesus vad det tände till

Jag påpekade helt enkelt svagheten i det enda sakargument som webbmästaren SuperDupe [1] lyckats uppbåda (det kan ibland hittas under de skitretoriska dynghögar han placerar ut här och var): Ty varför skulle ärkekommunisten Hans Isaksson inte kunna låtsas vara ärkekapitalist (nyliberal) när han använder sitt Garvarn-alias, och har skaffat sig så goda skäl att lägga ut ett villospår? Det enda seriösa motargument man har kommit med, är kort sagt bara svagt. [2]

Nu till det uppnådda rekordet: Jag upptäckte just att en av de bästa och mest talande posterna i serien "Nördarnas paradis" faktiskt hamnar som fjärde träff när man googlar på "Vetenskap och folkbildning". Nöjd är han, undertecknad.

– — –

[1] Av någon anledning hymlar SuperDupe inte om att han är en viss Mattias Öhman, för övrigt gammal styrelsemedlem i Vetenskap och Folkbildning.

[2] Exempel på Öhmansk dynghög, dessutom en riktigt nördig sådan, när hans argument föll: "Är ‘kognitiv dissonans’ tillämpligt på det här fallet eller finns det något annat som bättre beskriver situationen? Att tolka allt som händer som stöd för den egna (van)föreställningen, eller möjligen en kraftig bias där man helt enkelt bortser från saker som motsäger (van)föreställningen. Dessutom har det byggts upp en konspiration kring det hela - att VoF har något särskilt intresse att dölja sanningen om Garvarns identitet."

ANDRA BLOGGAR OM: VETENSKAP • HJÄRNSLÄPP • VETENSKAP OCH FOLKBILDNING • SKEPTIKER • GARVARN

Förvisso en påver inledning av min eventuella aktivitet på detta forum, men ändock:

Hans Isaksson eller tryckfels-Nisse har [i tidskriften Folkvett] felaktigt angivit Anders Håkansson som det skinnbyxsklädde, med hockey-frilla begåvade, professionelle mediet som kommenterat Andarnas makt tillsammans med Malin Berghagen-Nilsson i TV4. Oraklets rätta namn skall naturligtvis vara Anders Åkesson.

Garvarns första rader under sitt sedermera ökända alias

*  *  *

Jag fick in en fullträff, när jag utpekade Hans Isaksson — läkare, filmkritiker och en av grundarna av Föreningen Vetenskap och Folkbildning — som identiteten bakom skeptikerprofilen Garvarn. Det bevisas inte minst av den villervalla som utbröt på VoF:s forum med Jesper Jerkert i spetsen. Man försökte desperat få det till att Garvarn är en tämligen ung arg man, att Hans Isaksson (född 1941) är en gammal godmodig kattälskare med helt annorlunda stil som skribent, och att allt egentligen emanerar från en eller annan mentalsjukdom hos mig. Inget har någonsin varit så fruktansvärt totalfel som detta. Om man nu ska tro Jesper Jerkert & Co.

Och det är här vi har självmålet, gott folk.

För vilka likheter finner man egentligen mellan Garvarn och Hans Isaksson? Den som har ett hum om Isakssons författarskap vet att det naturligtvis är hur lätt som helst. Han är en ovanligt elak och demagogisk kritiker; "här får regissörer, skådespelare och de internationella mediakonglomeraten utstå skärskådande och ironiska lynchningar av ett sällan skådat slag" för att citera en beskrivning (läs recensionerna på länken nedan).

I förordet till sin bok 24 lögner i sekunden, en samling filmkrönikor ur FiB/Kulturfront m.fl. tidningar, karakteriserar han sig själv på detta sätt:

Jag vill förstås i de flesta fall slå mot idéerna bakom filmen. Jag vill tillkännage min avsmak för det samhällssystem som alstrat dem och för de filmmakare som populariserat dem. […] Personligen anser jag att det mesta jag sett är skit…

Detta kan för övrigt också citeras, dels som kuriosa och dels för att understryka herr Isakssons hövlighetsideal: "Avslutningsvis vill jag tacka Dig för Din smickrande uppmärksamhet. Vidare Karl Marx, Mao Tse-tung och Bertolt Brecht, utan vilkas inspirerande filmkritiska föredömen dessa betraktelser inte skulle vara möjliga."

Förtjusningen i versalerade Du, Er o.s.v. har han förstås också gemensamt med gullegrisen Garvarn. Så tja, kanske en fullständig idiot inte kan se några som helst likheter mellan dem båda. Liksom småfolk i VoF:s forum som inte har en aning om vem Isaksson är, och bara kan hålla tillgodo med jäviga uttalanden à la retoriken "Förneka Allt Med Fullständig Övertygelse!"

Och vad tyder egentligen på att Garvarn skulle vara en arg ung man? Läs detta, hans allra första inlägg på VoF:s forum. Det är närmast komiskt avslöjande av flera skäl… Presentationsbilden som Garvarn nyttjar är för övrigt på den klassiska filmskådisen Conrad Veidt, ur den gamla stumfilmen The Man Who Laughs (1928), vilket Garvarn själv påpekar på sin blogg.

Detta var ytterligare lite om Garvarns rätta identitet. Mer kommer.

*  *  *

Nu ska nämnas att Garvarn nästan har upphört med sin inkognitiska verksamhet på nätet. Han gick till slut så långt att han inte bara hamnade i onåd på bland annat svenska Wikipedia och SVT:s diskussionsforum, utan också blev ett problem i VoF:s eget forum. Men att det fortfande är en glödhet potatis bevisar reaktionerna. Jesper Jerkert & Co har mycket att städa upp efter den smutsiga historien, så vi får se om ryggraden håller för en öppen ursäkt. (Det gör den förmodligen inte.)

Och av naturliga skäl länkar jag inte till den nämnda VoF-"diskussionen" om mig/Garvarn/Hans Isaksson. Skit av den omfattningen förtjänar icke vidare spridning. Men nyfikna som vill se referenser, kan enkelt leta upp det med en googling.

Tillägg 2009-04-29: Sådärja, VoF:arna har hittat till min blogg igen och besöksantalet skjuter i höjden, så nu börjar allt att upprepas igen: Enormt skitsnack och lögnspridning, där man till varje pris försöker undvika rationell och saklig diskussion. Bristen på självinsikt är alltså ännu en gång rent skrattretande.

Tillägg 2: Hm, märker att Garvarn skrev sitt första inlägg  3/12 2004, men enligt noteringen gjorde en ändring långt i efterhand: 10/3 2005. Vad var så viktigt att ändra?

ANDRA BLOGGAR OM: VETENSKAP • HJÄRNSLÄPP • VETENSKAP OCH FOLKBILDNING • SKEPTIKER • JESPER JERKERT • GARVARN

OM MODERERING

Jag fick just ett besynnerligt mail från "Enkla Z" på Enkla Bloggen, vars kärnpunkt kan sammanfattas med dessa citat:

Du är själv väldigt flitig med att censurera bort kommentarer på din blogg. […] När du släpper fram alla kommentarer på din blogg, så kommer jag att göra detsamma på min.

Varifrån hon fått att jag skulle moderera bort var och varannan kommentar härifrån, är en gåta. Eller snarare inte alls; hon som en gång själv var mycket kritisk till debattkulturen i Vetenskap och Folkbildnings forum, blev efterhand personlig kompis med alltför många av dyngspridarna därstädes, och kan numera t.o.m. själv ge sina perifera bidrag till dyngspridningen (vilket anklagelsen här ovan visar). Man råkar ju nämligen vara vänliga mot henne, en av få tjejer i forumet. När alltså hennes nya kompisar producerar grundlösa påståenden om att jag skulle moderera bort en mängd kommentarer i min blogg, så faller hon pladask för det.

Anledningen till att bloggen slog besöksrekord med förra posten utan att någon lämnade kommentarer, var helt enkelt att VoF:are en masse surfade hit från forumet men inte vågade skriva något här, utan istället krystade fram en imponerande mängd blajor om min rätta identitet och psykologiska hälsa i forumets trygga hägn. Detta som vanligt bistått av välvilliga moderatorer och personer i föreningens styrelse. Bristen på självinsikt är alltså fortfarande rent skrattretande.

Så istället för att ta avstånd från det som sker och har skett på forumet, har Enkla Z blivit "mycket flitig" med att censurera mina kommentarer i sin blogg, så fort jag är det minsta polemisk mot hennes kära VoF-polare. Lysande klartänkt, Zäta.

*  *  *

Naturligtvis är jag inte "väldigt flitig" med att moderera bort kommentarer; Enkla Z eller andra kan inte visa upp någon grund för påståendet, eftersom en sådan grund inte existerar. Det har förstås hänt att jag plockat bort en och annan kommentar, när den bara är ren slask och inte tillför diskussionen något substantiellt (som Hans P:s aggressiva utfall i klimatposten). I övrigt är det fritt fram för kommentarer, bara de har något att säga som är vettigt eller relevant inom bloggens ämnessfär.

/ Rickard Berghorn

En av de mest högljudda, aggressiva och skitkastande debattörerna i den svenska skeptikerrörelsen har i några år varit pseudonymen Garvarn, såväl i föreningen Vetenskap och Folkbildnings nätforum som utanför. Vem som döljer sig bakom namnet har varit en omsorgsfullt dold hemlighet och lett till mycket spekulationer. Nu har jag dock fått klargjort vem det är. Det visar sig vara en ganska smaskig historia, inte minst eftersom lågvattenmärket i fråga är en herre som tillhör den innersta kretsen hos nämnda förening.

Jag återkommer med fler uppgifter, och lämpligtvis med några groteska exempel på debattcitat från Garvarn himself. Nu nöjer jag mig med att citera ett mail jag i morse skickade till Martin Rundkvist, Mattias Öhman (forumets överhuvud, användarnamnet SuperDupe) och de övriga i föreningens styrelse.

Jag skrev just detta i Garvarns blogg, men antagligen kommer han att moderera bort det:

– — –

Hallå Garvarn, den slaskigaste av alla debattörer hos Vetenskap och Folkbildning. Jag råkar nu veta vem du är. Du har initialerna H I, bor i djupaste Småland där du praktiserar som företagsläkare, och tillhör den innersta kretsen hos Vetenskap och Folkbildning. Du är dessutom filmvetare och -recensent, [har kommunistisk bakgrund], och tog namnet Garvarn från ett visst fastighetsbolag samt ett uteställe [Garvaren] på orten där du bor.

Det förklarar oerhört mycket av den slapphet och räddhågsenhet som du blivit bemött med, samt att man tillåtit dig breda ut sig så mycket som du gjort med argument som främst varit ren aggressiv retorik och grova övertramp inte minst i form av personangrepp. Därmed sänktes också nivån på forumet i botten.

Betänk också att allt detta gjorts med styrelsens goda minne […] Det är helt enkelt en smärre skandal…

– — –

Vi får se vad jag ska göra med uppgifterna, jag har ingen brådska.

Fortsättning följer i posten Konsten att göra självmål.

Tillägg: Med anledning av länk från VoF:s forum och hit efter ny uppståndelse där, läs gärna andra poster i serien "Nördarnas paradis". Speciellt talande är denna post: En VoF:are går överstyr.

Tillägg 2: Kan för övrigt uppfylla journalistisk etik och påpeka att Garvarn själv naturligtvis förnekar att han skulle vara de jag åsyftar. Han backas upp av Jesper Jerkert, som uttryckligen vet mycket väl vem Garvarn egentligen är. Jag står fast vid det jag skriver, men detta är läget. Notera dock att Jerkert faktiskt medger att han — som ordförande för VoF — håller Garvarn under sitt beskydd. Notera dessutom att HI själv inte dementerar uppgifterna.

Tillägg 3: Suck, Jesper Jerkert som fjantar sig i forumet: Du vet mycket väl att jag inte hävdat att det med fastighetsbolaget och utestället skulle vara det viktigaste belägget. — Nymodernism håller för övrigt på att slå besöksrekord. Inte illa för en blogg som legat i träda. 

/ Rickard Berghorn

Tidigare bokförsäljning har funkat ganska bra, och ett vinnande koncept ska man ju inte överge. Så håll till godo med ett gäng ytterligare böcker jag fått fram.

Porto tillkommer. Skriv till <rickard.berghorn@gmail.com>, eller lämna några rader tillsammans med mailadress i kommentarfältet (publiceras inte i bloggen). Nämn vilka böcker du vill ha — jag meddelar sedan om de finns kvar, summan inkl. porto och vilket kontonumret som gäller. Det finns också ett gäng rabattfrimärken som räcker till i alla fall de första köparna — håll er alltså framme!

SKRÄCK/RYSARE

Hoffmann, E T A: Den gyllene krukan (Der Goldene Topf. Bra Böcker 1981). Översättning och förord: Teddy Brunius. Inbunden med skyddsomslag. Mkt fint skick. 40 kr

Vraket (Rysare ur Kalla Kårar 17. Wahlströms 1980). Fem noveller av bland andra Henry Kuttner, Richard Matheson, William Hope Hodgson. Bruten rygg. 10 kr

Robinson, Frank M: Makthjärnan (The Power. Kalla Kårar 12. Wahlströms 1972). Övers. Gösta Zetterlund. Snedläst med bruten rygg. 5 kr

Masterson, Graham: Hämnaren ur det förgångna (The Manitou. Övers. Gösta Zetterlund. Wahlströms 1976. Kalla Kårar 41) Läst originalpocket i bra skick. 8 kr

Hubbard, L Ron: Omänsklig fasa (Fear. Rysare ur Kalla kårar 16. Wahlströms 1980). Snedläst och normalsliten. 10 kr

Winter, Douglas E (red): Prime Evil (Corgi Books 1989). Originalberättelser av bl.a. David Morrell, M John Harrison, Stephen King, Clive Barker, Peter Straub, Ramsey Campbell, Whitley Strieber. Översatt till svenska under titeln Ondskans väsen. Sliten pocket, dock ej bruten rygg. 10 kr

Straub, Peter: Gengångare (Ghost Story. Övers: Astrid Lundgren). Enligt Stephen King en av de tre bästa böcker han läst. Inbunden utan skyddsomslag. Något slitna kanter. 10 kr

Levin, Ira: Bädda för död (A Kiss Before Dying. Övers: Göran Heden. Wahlström & Widstrand 1983). Filmatiserad. Kartonnage. Fint ex. 20 kr

Levin, Ira: En vacker dag (This Perfect Day. Övers: Nenne Runsten. Wahlström & Widstrand 1978). Inbunden med skyddsomslag. I närmast nyskick. 15 kr

Levin, Ira: Rosemarys baby (Rosemary’s Baby. Övers: Suzanne Palme. Wahlström & Widstrand 1977). Inbunden med skyddsomslag. I närmast nyskick. 15 kr

Dahl, Roald: Den underbara historien om Henry Sugar och fyra andra rysare (The Wonderful Story of Henry Sugar. En bok för alla 1993). Pocket i närmast nyskick. 10 kr

Dahl, Roald: Häxorna (The Witches. Övers: Meta Ottosson. Tiden 2000). Illustrerad. Tredje uppl. tredje tryckn. Kartonnage i mycket fint skick. 20 kr

Dahl, Roald: Matilda (Matilda. Tidens förlag 1992). Illustrerad av Quentin Blake. Andra uppl. Kartonnage. Fint skick men med namn nedtecknat på insidan av omslaget. 15 kr

Dahl, Roald: The Witches (Puffin Books 1985). Illustrerad av Quentin Blake. Storpocket i fint skick. 15 kr

King, Stephen: Den gröna milen (The Green Mile. Bra Böcker). Del 1, 2, 5, 6 separat. Kartonnage (finns ej i inbundet) Fint skick! 15 kr/st

King, Stephen: Lida (Misery. Legenda). Första sv uppl. Inbunden med skyddsomslag. Något naggat skyddsomslag, något sliten bok. Dock inget skrivet i boken ed. 20 kr

FANTASY

Carpenter, Humphrey: J. R. R. Tolkien. En biografi (J. R. R. Tolkien. A Biography. Övers: Disa Törngren. AWE/GEBERS). Oläst kartonnage i mycket fint skick! 50 kr

Kocher, Paul H: Tolkiens sagovärld. En vägledning. (Master of Middle Earth. The Fiction of J. R. R. Tolkien. AWE/GEBERS 1989). Oläst kartonnage. Mycket fint skick! 50 kr

Tolkien, J. R. R: Sagan om konungens återkomst (The Return of the King. Övers: Åke Ohlmarks. Awe Gebers 1982). Andra inbundna upplagans femte tryckning. Inbunden med skyddsomslag. Skyddsomslaget naggat, främst i övre del, annars gott skick. 10 kr

Fowler, Christopher: Takvärlden (Roofworld. Övers: Tommy Schinkler. Wahlströms pocket). Skräck/fantasy. Oläst, obetydligt naggad i omslagets ytterkant. 10 kr

Donaldson, Stephen: Spegelmästarna. Kampen om Mordant. Andra boken. (Legenda. Årtalet ej angivet, 90-tal). Kartonnage. Oläst och närmast i nyskick. 20 kr

Donaldsson, Stephen: Furst Nids förbannelse (The Cronicles of Thomas Covenant, the Unbeliever, Volume I: Lord Foul’s Bane. Övers: Roland Adlerberth. Första upplagan. Legenda OPUS 1988). Storpocket. Fint skick! 20 kr

Donaldsson, Stephen: Ondskans sten (The Cronicles of Thomas Covenant, The Unbeliever, Volume II: The Illearth War. Övers: Stefan Stenudd. Första uppl. Legenda Opus 1988). Storpocket. Mycket fint skick. Oläst. 20 kr

Donaldson, Stephen: Kraften som bevarar (The Cronicles of Thomas Covenant, The Unbeliever, Volume III: The Power That Preserves. Övers: Roland Adlerberth. Första uppl. Legenda Opus 1988). Storpocket. Mycket fint skick. Oläst. 20 kr

Eddings, David: Stenens väktare. Sagan om Belgarion. Första boken (Book One of the Belgariad: Pawn of Prophecy. BW-pocket, Wahströms 1993). Mycket fint skick. 10 kr

Eddings, David: Profetians tid. Sagan om Belgarion: Andra boken (Book Two Of the Belgariad, Queen of Sorcery. Övers: Ylva Spångberg. BW-pocket, Wahlströms 1993). Tredje pocketupplagan. Mycket fint skick! 10 kr

Eddings, David: Besvärjarnas kamp. Sagan om Belgarion: Tredje boken (Book Three of The Belgariad, Magician´s Gambit. Övers: Ylva Spångberg. Wahlströms 1993). Fjärde kartonnerade upplagan. Mycket fint skick! 20 kr

Eddings, David: Rivas Drottning. Sagan om Belgarion: Fjärde boken (Book Four of The Belgariad, Castle of Wizardry. Övers: Ylva Spångberg. Wahlströms 1993). Fjärde kartonnerade upplagan. Mkt fint skick! 20 kr

Eddings, David: Ödets Fullbordan. Sagan om Belgarion: Femte boken (Book Five of The Belgariad, Enchanters’ End Game. Övers: Ylva Spångberg. Wahlströms 1992). Tredje kartonnerade upplagan. Mycket fint skick! 20 kr

Eddings, David: Belgarions son. Sagan om Mallorea: Första boken (Book One of the Malloreon, Guardians of the West. Övers: Ylva Spångberg. Wahlströms 1993). Tredje kartonnerade upplagan. Mkt fint skick. 20 kr

Eddings, David: Diamanttronen. Sagan om Elenien: Första boken (Book One of the Elenium: The Diamond Throne. Översättning Ylva Spångberg. Wahlströms 1994). Inbunden med skyddsomslag. Mkt fint skick. 25 kr

Eddings, David: Rubinriddaren. Sagan om Elenien: Andra boken (Book Two of the Elenium: The Ruby Knight. Övers: Ylva Spångberg. Wahlströms 1995). Inbunden med skyddsomslag. Mkt fint skick. 25 kr

Eddings, David: Safirrosen. Sagan om Elenien: Tredje boken (Book Three of the Elenium: The Sapphire Rose. Övers: Ylva Spångberg. Wahlströms 1996). Inbunden med skyddsomslag. Mkt fint skick. 25 kr

Eddings, David & Leigh: Belgarath Besvärjaren. Aldurs Dal. Första boken (Belgarath the Sorcerer. Övers: Ylva Spångberg. Wahlströms Fantasy, 1996). Inbunden med skyddsomslag. Oläst och i mkt fint skick. 20 kr

Jordan, Robert: Farornas väg. Sagan om Drakens återkomst del I (The Eye of the World kap 1-23. Övers: Ylva Spångberg. Legenda/NoK 1994). Första kartonnerade upplagan, första tryckningen. Mkt gott skick. 20 kr

SCIENCE FICTION

van Vogt, A E: Destination universum (Destination: Universe! Övers: Gösta Jungholm. AB Lindqvists förlag 1954). Intressant novellsamling med mjuk, bruten rygg. Ryggen ngt snedläst och ngt amatörmässigt lagad i övre och nedre del med genomskinlig tejp. 10 kr

Conklin, Groff: 13 Science Fiction. (Thirteen Great Stories of Science Fiction. Övers: Inge R L Larsson. Lindqvists 1972). Rar. Novellsamling med bl.a. Arthur C Clarke, John Wyndham, Damon Knight, Theodore Sturgeon, Poul Anderson. Inbunden med skyddsomslag i fint skick. 40 kr

LeGuin, Ursula K: Shevek — en berättelse om två världar (The Dispossessed. Övers: Gunnar Gällmo. Rabén & Sjögren 1989). Romanen som fått USA:s tre främsta sf-priser, Hugo, Nebula och Jupiter Award. Inbunden. Skyddsomslaget obetydl nött upptill och nedtill. Fint ex. Ovanlig/eftersökt. 70 kr

Semitjov, Eugen: Den hundraåriga spådomen (Första uppl, första tryckn. A & K 1975). Semitjovs bok om science fiction. Inbunden med skyddsomslag. Fint skick, men skyddsomslaget ngt naggat i överdel. 20 kr

Bester, Alfred: Ensam mot universum (The Demolished Man. Övers: Göran Byttner. Atomböckerna. Lindqvists förlag 1955.) Mjuk pärm. Bruten rygg, normalsliten, något snedläst. I övrigt fint skick. 20 kr

Adams, Douglas: Dirk Gently’s Holistic Detective Agency (First Pocket Books printing, May 1988). Fin pocket. Slitage på hörnen. Ryggen hel. 10 kr

Nilson, Peter: Messias med träbenet och andra berättelser (En bok för alla 1993). Pocket i mkt fint skick. 10 kr

Nilson, Peter: Projekt Nyaga. Rymdväktaren & Nyaga (Samlingsvolym. Pan Norstedts 1999). Snygg pocket i närmast nyskick. 20 kr

Lindbohm, Dénis: Flygande gift (Lindqvists 1975). Inbunden, saknar skyddsomslag. Fint skick. 15 kr

Moorcock, Michael: The War Lord of the Air. The First Volume in the Oswald Bastable Trilogy (Grafton 1989). Nyskick, oläst pocket. 20 kr

Moorcock, Michael: The Land Leviathan. Second Volume in the Oswald Bastable Trilogy (Grafton 1984?). Nyskick, oläst pocket. 20 kr

Jones, Raymond F: Universum ockuperat (This Island Earth. Övers: Bo Johnson. Lindqvists 1954. Atomböckerna). Häftad. Snedläst och bl.a. med sliten rygg, på några ställen genomskinligt tejpad. 5 kr

Gibson, William: Neuromancer (Neuromancer. Pan Norstedts 1998). Första pocketupplagan, femte tryckningen. Pocket i nyskick. 15 kr

Chrichton, Michael: Farkosten (Sphere. Övers: Torkel Lundberg. Bra Böcker/Wiken 1993). Också välkänd film. Första uppl, första tryckn. Inbunden med skyddsomslag. Ngt snedläst. Skyddsomslaget ngt naggat i överkant. 15 kr

Chrichton, Michael: Döden från rymden (The Andromeda Strain. Övers: Jack Valentin. Norstedts 1972). Inbunden med skyddsomslag. Skyddsomslaget lagat med genomskinlig tejp på övre rygg, och främre högra del av främre pärm, även lite på skyddsomslagets nedre baksida. 10 kr

Chrichton, Michael: Jurassic Park — Urtidsparken (Jurassic Park. Wiken 1993). 508 sidor. Kartonnage i närmast nyskick. 20 kr

Asimov, Isaac: Stiftelsetrilogin: Stiftelsen, Stiftelsen och Imperiet, Den segrande Stiftelsen. (Foundation, Foundation and Empire, Second Foundation. Samlingsvolym på 553 sidor. Legenda Pocket 1987). Första pocketupplagan. Läst pocket i bra skick. 15 kr

Duncan, David: Den svarta planeten (Dark Dominion. Övers: Nils Lundgren. Atomböckerna. Lindqvists 1954.) Häftad. Snedläst och bl.a. med sliten rygg, vilken även på tre platser är lagad med genomskinlig tejp. 5 kr

BLANDAT

Ackebo, Lena: Rysk räka (Galago 2002). Serieroman. Nyskick. 20 kr

Vonnegut, Kurt: Slakthus 5 (Slaughterhouse Five. Or the Children’s Crusade. Norstedts 1987). Pocket i gott skick. 10 kr

6 st svenska VHS-utgåvor av Stephen King-filmer: Stephen King’s Nightshift Collection / Trucks / Creepshow / Cujo / Tales from the Darkside / The Green Mile. Den gröna milen. 15 kr/st eller 10 kr/st vid köp av flera

Efter senaste posten har jag fått smak på kritik av bristfällig forskning i ohelig allians med medier och politik. Så det är bara att köra på:

Dagens Nyheter har idag ännu en stor artikel om fetma. Kasta gärna ett öga på den åskådliga grafiken som tidningen lagt ut på nätet. Den råkar nämligen avslöja något som inte särskilt ofta nämns i fetmadebatten. Jag har roat mig med några enkla uträkningar apropå detta.

Enligt artikeln har kvinnor lägst risk att dö i förtid när de har BMI på 24,3; för män ligger detsamma på 25,3. Notera också hur kurvorna för dödsrisken skjuter i höjden betydligt brantare ju lägre BMI man har, än ju högre BMI man har. Det är alltså betydligt mer riskabelt att ligga sex enheter under ideal-BMI, än lika många enheter över. Antagligen dör underviktiga av andra orsaker än de överviktiga, t.ex. på grund av sämre återhämtningsförmåga vid allvarliga sjukdomar och operationer, men det är mindre intressant här.

Är ni med? Bra, då räknar vi. En man som är 180 cm (svensk medellängd) och väger 82 kg, har alltså idealvikt. Om han ökar i vikt sex enheter blir han 20 kg tyngre, passerar standardgränsen för fetma, och väger totalt 102 kg.

Säg istället att han skulle förlora i vikt sex enheter. Då blir han 20 kg lättare och väger totalt 62 kg. (Kontrollera gärna siffrorna med en BMI-beräknare.)

I vilket tillstånd löper han den verkliga risken att dö i förtid? Man kan snabbt konstatera att han som underviktig löper fördubblad risk. På motsvarande sätt är också risken tydligt högre om han förlorar bara fem kilo under idealvikten, än går upp lika mycket.

Den aspekten talas det så gott som aldrig om. Däremot kan man räkna med att en medellång man som går till sin doktor och väger 72 kg kommer att lämnas ifred, och förmodligen får uppskattande kommentarer för sin "fitness" av vänner och bekanta. Skulle han däremot väga 92 kg, så… Än mer perverterat blir det naturligtvis när det handlar om en kvinna.

Så se förnuftigt på fetmahysterin och alla fettlarm, kära läsare. Det är inte särskilt farligt med en lagom övervikt. Därför är det inte heller förvånande att människor i I-länderna fortsätter att leva allt längre, trots att den närmast pestartade "fetmaepidemin" som medierna utmålar härjat sedan 80-talet. Ty viktökningen har i medeltal bara varit 3,5-5 kg, enligt WHO:s Monica-projekt.

[Här för övrigt ett nyttigt lästips från DN Debatt: "Larmen om fetmabomb kraftigt överdrivna".]

/ Rickard Berghorn

Förra veckan läste jag en märklig krönika i SvD, Den osäkra vetenskapen. Där lyckas vetenskapsjournalisten Peter Sylwan med konststycket att förmedla bilden av att klimafrågan förs seriöst, nyanserat och på vetenskaplig grund. "Men hur många har hört talas om de [klimat]modellerna? Hur många har hört talas om att det faktiskt råder en genuin osäkerhet i modellerna om hur stark kopplingen är mellan våra utsläpp av växthusgaser och deras klimatpåverkan?" skriver han.

Sanningen är ju att detta verkligen inte är okänt. Problemet är bara att de relativt få som haft driftigheten och modet att påpeka det, har blivit bemötta med illa dold aggressivitet. De hänvisas automatiskt till den suspekta kategorin "klimatskeptiker", ett begrepp som implicerar moralisk korruption och storkapitalistisk lobbyism, i alla fall enligt miljörörelsens retorik. Attityden präglas av moralism och politiska tendenser (även om miljöförespråkare naturligtvis försöker ge bilden av att vara just sakliga och ouppnåeligt vetenskapliga). Den förekommer inte heller bara bland opinionsbildare och journalister, utan går djupare än så. Som vi snart kommer att se.

Så låt oss se sansat på frågan. Att vara klimatskeptiker är uppenbarligen inte detsamma som att förneka att global miljöförstöring skulle existera. Vissa klimatskeptiker gör det men har knappast heller någon större trovärdighet. En grupp klimatskeptiker har högerpolitisk agenda, att jämföra med den vänsterpolitiska agenda som också förekommer bland vissa debattörer på motsatta sidan — båda dessa är tendentiösa och inte särskilt intressanta ur ett rent vetenskapligt perspektiv.

En tredje grupp klimatskeptiker kritiserar miljörörelsen för deras överdrifter och sakliga felaktigheter. Den mest namnkunniga debattören i denna kategori är den danske statistikprofessorn Bjørn Lomborg, mannen bakom boken The Skeptical Environmentalist (danskt orig. 1998, på engelska 2001). Han förnekar alltså inte att miljöproblem finns, men efterlyser sans, förnuft, saklighet och proportioner i debatten.

Ironiskt nog bemöttes han för detta med allt annat än sans och förnuft. Boken anmäldes och fälldes på sex punkter för att vara "vetenskapligt ohederlig" av DCSD (The Danish Committees on Scientific Dishonesty). Men beslutet upphävdes av det överordnade organet MSTI (The Ministry of Science, Technology and Innovation). Utifrån dess hårda kritik av den föregående kommitténs beslut — att den bl.a. undvikit att ge sakskäl vid anklagelserna om faktafel — kan man sluta sig till att det snarare var den som agerade vetenskapligt ohederligt.

En intellektell härdsmälta av ungefär samma mått drabbade tidskriften Scientific American när den satte tänderna i Lomborgs bok. Under den märkliga rubriken "Science defends itself against The Skeptical Environmentalist" (jan 2002) mobiliserade redaktionen elva sidor och fyra skribenter för att gå till storms mot Lomborgs argument. Redaktionen såg därefter till att inte ge honom mer än en enda sidas utrymme för genmäle. Lomborg publicerade därför sitt huvudsakliga genmäle på nätet, men eftersom han självklart behövde citera ur tidskriften anmälde Scientific American honom för — brott mot upphovsrätten… Det ledde förstås inte till några repressalier, men hade fördelen att sätta ljus på tidskriftens eget bisarra  agerande. Numret med Lomborg-kritiken tillhör nu de mest kritiserade i tidskriftens historia. Här finns för övrigt Lomborgs hela respons på Scientific Americans kritik.

När miljöförespråkare väl försökt bemöta Lomborg seriöst och sakligt har invändningarna också blivit ganska bleka och svepande och mest handlat om tolkningar och perspektiv.

*  *  *

Jag vet inte vilket syfte Peter Sylwan har med sin krönika. Antingen är han genuint aningslös om bakgrunden till det han skriver, eller så gör han en smart och smidig manöver för att kunna framföra budskapet utan frontalkrock med miljörörelsens mer rabiata inslag. Eller också uppfattar han att debatten verkligen nått en mer mogen och sansad nivå.

Det är så jag önskar det kunde vara: Att miljörörelsens självförtroende blir så stabilt att den accepterar att miljöforskning måste lyda exakt samma villkor som all annan vetenskap. Att kritik är sunt och att vetenskap måste tåla kritik.

Och att kritik därmed inte bör bemötas som ett dödligt hot.

[Tillägg 2008-10-23: Läs gärna också detta debattinlägg från SvD.]

/ Rickard Berghorn

Det slog mig att dramat här nedan — som ursprungligen var ett tillägg till Den nakna apan och elden — är så sanslöst att det förtjänar sin egen post. Upprinnelsen var att jag berättade om en viss Trilobites fåniga sätt att diskutera i forumet hos föreningen Vetenskap och Folkbildning och vilken debattnivå som är gängse där: skitsnack, lögnspridning, personangrepp o.s.v. I en tråd som nu är raderad i forumet, gjorde vår käre Trilobite (med forumpolaren Urquhart som sidekick) ett tappert försök att bevisa motsatsen. Eller nåt.

Men innan vi går vidare till det, några ord på vägen: Rubriken ovan är egentligen smått missvisande, eftersom det inte bara undantagsvis händer att någon av de omåttligt förnuftiga s.k. skeptikerna i forumet får idiotspel och akut hjärnsläpp; det är snarare ett ofta förekommande kollektivt fenomen bland dem. Personlighetstypen har ju som bekant en vana att bara se detaljer och sakna grepp om den helhet de deltar i och påverkas av. Det är också därför den genomsnittlige VoF:aren är en lättmanipulerad krake, vilket inte sällan utnyttjas till full effekt av vissa diskussionsdeltagare.

Det tenderar att bli så med grav nördighet på gränsen till aspergersyndrom. Dock finns tydligen viss sjukdomsinsikt, kan man förstå av en diskussion i deras forum. Det visade sig där att deras lilla förening givits öknamnet "Aspergare Mot Vidskepelse" bland vetenskapsjournalister…

* * *

Debatten i forumet hos Vetenskap och folkbildning, ja. Inte för att den är relevant här, men i alla fall har underhållningsvärde. Rent sublim i sin praktfulla idioti var en viss Tolkienfantast och NO-lärare i Enköping, användaren Trilobite, som bestämt hävdade att hår och päls inte är mer brandfarligt än naken hud — och dessutom ägnade ett dussintal inlägg åt att kräva belägg för det motsatta påståendet…

[…]

Tillägg 2008-09-17: Jaja Trilobite på mail, jag förstår att du blev ledsen. Ser dock att din kompis Urquhart berättar helt öppet på VoF-forumet att han försöker kolla upp mina eventuella personliga skulder hos Kronofogden. Ännu ett tecken på tillståndet hos er debattkultur, alltså.

2008-09-18: Roligare och roligare. Trilobite utnyttjade Wikipedia för personangrepp på undertecknad, och blev snabbt och effektivt raderad [längst ner på sidan här]. Hej hopp.

2008-09-19: Trilobite sprider lögner om vår privata konversation i VoF-forumet, men glömmer att det finns mail som både han och jag kan visa upp. Och vem tusan var det som vandaliserade min användarsida på Wikipedia?

2008-09-21: Trilobite är åter medlem på Wikipedia, upptuktad och snäll. Mer VoF-forumtönteri: Urquhart bedyrar att han inte använde ratsit.se för att kolla eventuella skulder. Utan för att hitta min hemadress och födelseuppgifter. Ojdå, hade jag fel? Nej, nu får det vara nog med skrattparoxysmer, streck i "debatten" alltså. Jeeesus…

ANDRA BLOGGAR OM: VETENSKAP • HJÄRNSLÄPP • VETENSKAP OCH FOLKBILDNING • SKEPTIKER

/ Rickard Berghorn

Några fler böcker, samtidigt som jag just uppdaterat förra listan eftersom några ytterligare bokex kommit i dagen. Och som tidigare, alla priser är inkl. frakt!

• Howard Phillips Lovecraft: Sökandet efter det drömda Kadath (storformat, 125 s. Aleph 2004). Den ej tidigare översatta romanen, med originalillustrationer i färg och svartvitt av Jens Heimdahl, som också skrivit gedigna för- och efterord. Förlagets mest eftersökta utgåva. 1 ex till försäljning. 590 kr innan tisdag 14/10. Om ingen köpare för det priset, auktioneras boken på Tradera med utropspris 350 kr.

• Berghorn & Fyhr: Necronomicon i Sverige (137 s. Aleph 2003). Förlagets kultantologi n:o 1, behöver väl ingen presentation? 1 ex till försäljning. 107 kr

• Aurora Ljungstedt: Två sällsamma berättelser (145 s. Aleph 2002). Innehåller En gubbes minnen och Harolds skugga. Två långa skräcknoveller av en bortglömd mästarinna. Ljungstedt (1821-1908) var en välläst och uppburen författare på sin tid, men sedan nästan okänd tills Aleph utgav denna bok. 4 ex till försäljning. 95 kr

• Minotauren nr 19 (nov 2003, 58 s). Artiklar om Lovecrafts utgivning och mottagande i Sverige, Peter Straub och Japansk skräckfilm. Originalutgivna noveller av Lovecraft och Kristoffer Leandoer. 4 ex till försäljning. 55 kr

• Minotauren nr 20 (dec 2003, 58 s). Temanummer om en skräcklitterär genresensation, upptäckten av den obskyre författaren Gustaf Djupström (1881-1935). Ty när Sverige aldrig haft en riktigt klassisk skräckförfattare får man se till att skapa den. Innehåller också novell av W H Hodgson, Det visslande rummet. 6 ex till försäljning. 55 kr

• Minotauren nr 29 (mars 2006, 70 s). Hittills sista numret, limbunden och med laminerat omslag. Novellnummer med Magnus Tobiasson och tidigare oöversatta verk av Rudyard Kipling, George MacDonald och H P Lovecraft. Film-, bok- och tidskriftrecensioner. 10 ex till försäljning. 55 kr

*  *  *